5 Steg för att bli mer bestämd

Hej!

Känner du att du eller någon du känner sitter på goda idéer men som samtidigt har det svårt att uttrycka dessa? Eller kanske känner du eller någon du känner att du blir bemött på ett felaktigt sätt men vågar inte riktigt ta tag i saken? Hoppa vidare till sjunde stycket om nu vill hoppa in i de steg som kommer hjälpa dig med dessa och liknande problem.

Vi är på resande fot… igen. Det var bara ca tre veckor sedan jag och grabben åkte upp till familjen i Stockholm då systern hade anordnat en nätverksträff som jag närvarade. Den resan var träffen fokus, denna gång ligger den istället på semester! Första stoppet skulle egentligen varit till Linköping för att träffa gamla vänner men jag valde att vänta med det på grund av att planen var att komma till Hudiksvall innan dagens slut och vi åkte dessvärre en aning sent från Vetlanda. Tyvärr är jag en ofattbar tidsoptimist och brukar räkna något ofantligt fel vad gäller tid när vi ska resa någonstans. Jag var sån i tonåren när det kom till träffar/möten och annat också men det är något jag har lyckats bli bättre på med åren (det fanns visst något som kallades respekt). När vi reser är dock saken lite annorlunda. Det är som att jag har en satt standard för hur mycket jag drar av i tid från verkligheten när jag planerar, och den blir liksom enbart mer generös ju längre resor blir.

Säg att vi ska resa ca 8 mil, det brukar ta oss nästan exakt 1 timme (ja, jag kör som en kär…). Trots att jag vet detta så händer något remarkabelt när jag planerar denna resa i huvudet. Det är som att 10-15 minuter försvinner per automatik och plötsligt tar det enbart 45 minuter. Om resan är ca 15 mil vet jag att det tar ungefär 2 timmar men ändå räknar jag det som 45 + 45 = 1,5 timme. Tänk dig då när jag ska planera en resa till Sthlm eller i detta fall Hudik, en resa som egentligen tar ca 7 timmar planeras i mitt huvud som typ 4,5 timme. Jag brukar dock bli varse om mina misstag först när jag sätter mig i bilen och plötsligt blir det bråttom. Hur som helst alla har vi något vi kan bli bättre på. Ytterligare en sak jag tidvis tråcklar med är att vara ”uttrycklig”/”bestämd”.

Anledningen till varför jag skriver det inom citationstecken är på grund av att det är översättningen av ”assertive” från engelskan, vilket är en översättning jag inte riktigt gillar. Assertive har en bred betydelse men kan i korta drag förklaras som ”våga ta plats”, ”med självförtroende framföra sin åsikt” etc. Att våga uttrycka sin åsikt med självsäkerhet, att visa sin personlighet i sin helhet utan att skämmas, att våga stå upp för sig själv helt enkelt. Det finns såklart en finkänslighet till detta också men det är något jag anser kommer i ett senare skede om man känner att man har problem med att hävda sig i social situationer. Min erfarenhet säger att själva beteendet i sig och vanan bakom det är prio och att finjusteringar kommer när en beteendeförändring är etablerad.

Jag har alltid varit relativt bestämd i vissa situationer, och andra inte. När jag var yngre hade jag ganska lätt att ta utrymme i situationer där jag var bekväm och där jag kände mig säker att ingen skulle ifrågasätta min plats. Problemet var att dessa situationer var av den sort där jag minst behövde hävda mig men där det verkligen betydde, ofta i situationer utanför min bekvämlighetszon, vågade jag knappt röra en fena. Under åren har jag medveten lagt arbete på att bli mer bestämd vilket gör att jag i dagsläget är väldigt bekväm med att ta plats och hävda mig. Man ska dock komma ihåg att detta kan skifta med humör och situation. Har man i en situation känts sig självsäker i att ta plats kan man vid nästa tillfälle känna sig osäker och ”liten”. Ju mer man tränar på detta utvecklar man verktyg som gör att man nästintill blir oberoende av sinnestillstånd och yttre faktorer.

Dagens artikel kommer uppmärksamma fem steg för att bli mer bestämd. Vill du djupdyka en aning mer in i detta och en del annat som hör till, rekommenderar jag att du läser mina tidigare artiklar ”Rutiner - mönster av beteende”, ”Self-leadership” och ”Att vilja sig själv väl” Där hittar du, bland annat, andra processer som har med detta att göra vilket kan underlätta resan.

Detta med att vara bestämd och så vidare har till största del med vårt sätt att tänka att göra, som det mesta antar jag. De första stegen kommer därför lägga emfas på dina perspektiv. Hur vi väljer att se på saken. Det finns naturligtvis ingenting som är rätt eller fel i frågan men det finns definitivt perspektiv som gör det enklare eller svårare för dig vilket gäller, i det stora, allt i livet. Mer därtill är dessa steg sammanflätade på det sätt att de går lite in i varandra och fungerar tillsammans.

1. Se ditt värde - ”vad tycker jag”?

Det första steget jag anser dig börja med är att börja ställa dig frågan ”vad tycker jag?” Detta är en enda fråga som på det djupaste sätt har revolutionerat mitt liv när det gäller rädslan av att bli dömd av andra. Eller rättare skrivet, vad jag tänker att någon annan tänker, att jag tänker - det blir rätt fort en absurd idé att bry sig om vad andra tänker enbart av denna tankegång (men det är inte lätt att hela tiden ha i huvudet). En mycket enklare teknik att använda sig av när tanken av andras åsikter blir påtagliga är att ställa frågan ”vad tycker jag” till dig själv. Detta gör minst två saker för dig: Först skiftar vi fokus till vad vår åsikt är och per automatik glömmer tanken på andra uppfattade åsikter. För det andra uppmuntrar denna fråga en känsla av självrespekt, ”är min åsikt lika värd som någon annans?”.

Ett tydligt minne jag har av att tillämpa denna fråga var när jag skulle för första gången börja klä mig mer formellt med kavaj etc. Jag hade alltid sedan tidigare haft en mer ”streetig” stil men hade egentligen alltid velat ha en sysselsättning där jag kunde bära kostym hela dagarna, enbart för att jag tycker det är så jäkla snyggt (sen har jag tydligen en sak för 1920-talet, men mer om det en annan gång). Jag avstod dock från att klä mig mer formellt under en längre period när jag börjat studera på komvux och fick möjligheten att ens klä mig på detta sätt. En dag kom dock när jag stod framför spegeln med kostym, Fedora och hade känslor av ångest av vad andra skulle tycka. Jag ställde mig frågan ”vad tycker jag” och en flod av härliga känslor gick igenom min kropp. Jag bestämde mig för att jag skulle respektera min egen åsikt och göra det jag tyckte var rätt och sedan dess har jag inte haft något problem med hur jag klär mig. Ett mer relevant exempel skulle kunna vara alla de gånger jag stått inför en situation där någon säger eller gör något med avsikt att skada, mentalt eller fysiskt, varpå jag har yttrat min åsikt som ett resultat av att fråga mig själv vad jag tycker. Här spelar värderingar också in vilket jag skriver om i steg tre. Försöker någon få dig att se dålig ut i en social situation? Ställ dig frågan, ”vad tycker jag?” Och yttra det du kommer fram till. Ställ dig också frågan vad du tycker om personens beteende och yttra det också då han/hon knappast räknar med det. Social-aikido, whoopa! Tillämpningen av detta är såklart nästintill oändligt.

2. Du är den enda som vet vem du faktiskt är

Ingen kommer NÅGONSIN kunna göra en rättvis bedömning av vem du faktiskt är och se din personlighet i sin fulla helhet. Vårt beteende är enbart en del av den vi är och ibland blir vårt beteende inte riktigt som vi tänkt oss. De saker som ingen ser är exempelvis dina tankar och de erfarenheter som har format dig. Ingen kan se dina tankar: för att ta ett filosofiskt dilemma; föreställ dig att du exempelvis är en argsint kvinna som är fruktansvärt bitter på din granne utan egentlig anledning, mer än att du är sån som person. En dag ser du att grannen sågar ner ett träd som står på din tomt. Detta är droppen och du är nu i eld och lågor över situationen. I din ilska bestämmer du dig för att ta baseboll-trät som står i hallen och gå över för att gå loss på din granne. Väl på grannens tomt kommer du upp bakifrån, ladda trät och svingar till. I samma stund vänder sig grannen och du snuddar precis hans rygg. Kraften i snudden gör att hans ryggkotor sätter sig i ordning och vipps så är hans olidliga ryggsmärta sedan år tillbaka borta. Grannen har inte en tanke på att du står där med en baseboll-trä utan är istället lyrisk över att du har lindrat hans smärta. Hela byn får snart reda på detta och du hyllas som en hjälte. Trots dina dåliga intentioner och destruktiva beteende blir du dömd som ett helgon. Du är den enda som vet vem du egentligen är och hur du tänkt dig situationen från början. Oavsett om du skulle berätta för alla dina egentliga intentioner, vilket kanske skulle resultera i att alla istället dömer dig som en skurk, finns det ingen som har insikt i dina erfarenheter. För att döma en person på ett korrekt och rättvist sätt behöver vi veta all fakta och i minsta detalj som utgör denna person, vilket är helt omöjligt. För jag menar hur kan vi döma någon som bra eller dålig på annat sätt? Genom att titta enbart på den nuvarande situationen? Det är inte rättvist då det finns en anledning till varför denna situation har uppstått. Och när är det i så fall rättvist att sluta leta orsakssamband? Alla beslut, beteenden, tankar etc i nutid är ett resultat av en obruten kedja av händelser sen tidens begynnelse där du redan i pungen på farsan påverkas av hans livsvanor för att sedan också bli påverkad av din morsas hormoner i hennes mage. De i sin tur har blivit påverkade sen de blev påtänkta etc. Det är en stor tanke men du förstår vad jag menar.

3. Det underlättar att ha integritet om man vill vara bestämd.

Ovan skrev jag om exemplet att yttra sig i situationer där någon far illa. Det var ett exempel taget ur mitt liv och behöver inte nödvändigtvis handla om att vara ”assertive” i sig. Här handlar det om att ha integritet, men att utesluta egenskapen av att vara bestämd när man talar om integritet är svårt. Att handla med integritet betyder att man förstår, accepterar och väljer att leva i samklang med ens principer och värderingar. Integritet är en dygd och att ha en stark integritet är tufft men åh så givande! Genom att vara bestämd bygger du integritet, och att handla med integritet gör dig bestämd. Alltså, har du inte redan klart för dig i stora drag vad dina värderingar är, ta reda på det. Är du redan klar med vad dina värderingar är, gör det till en medveten praktik att handla efter dina värderingar. Tro mig, har du inte gjort detta tidigare (vilket är rätt vanligt) kommer det i sig vara totalt revolutionerande för ditt liv! Att stärka din integritet kommer per automatik göra dig mer bestämd.

4. Räkna med att det kommer kännas jobbigt till en början.

Som jag skrev ovan är det tufft att till en början bygga din integritet då det kommer sätta dig i situationer där du tidigare kanske har ryckt på axlarna och nu helt plötsligt måste agera medvetet. Förutom integritet kan det också tidvis vara jobbigt att bygga sitt självförtroende. När vi bygger vårt självförtroende är det bästa sättet att utsätta oss för de situationer som vi tycker är jobbiga. Genom att trotsa det mentala hindret och ta sig igenom ångesten är det som stärker oss. Här kan det vara en god idé för en del att ha ett stark social stöd som kan stötta och pusha dig till handling! Detta handlar alltså om att ta sig ur sin bekvämlighetszon för när man är i sin ”normala” bubbla/zon där ens liv i nuläget är och vardagen lunkar på, där finns det oftast ingenting som utmanar oss på ett personligt plan vilket gör att vår självkänsla, självförmåga och självförtroende befinner sig i ett status quo. Här är alltså det mesta behagligt och behagligt är inte bra om vi vill ändra vår situation, vårt beteende och vårt perspektiv. Det som är underbart dock är att alla dessa olika koncept som integritet, självförtroende etc. bygger varandra (och när du försummar någon, påverkar det såklart de andra med) vilket gör att efter du fått momentum kommer du vara nästintill ostoppbar. Var beredd på och omfamna det tuffa som kommer. Du fixar det och det är inte så läskigt som det verkar!

5. Det sista steget som jag tänker ta upp i denna artikel är något jag har skrivit om tidigare gällande att skapa rutiner, just att omge sig med människor som är där du vill vara, alltså personer som du tycker är bestämda. Rutiner är grunden till alla beteendeförändringar och därför är det bra att lära sig de grunder jag skriver om i inlägget kring rutiner. Kort och gott kan man förklara processen som att vi strävar efter att vara som de vi umgås med. Denna konformitet sker automatiskt och man behöver alltså inte lägga allt för mycket energi på att upprätthålla ett beteende som resterande av gruppen har eftersom det är något som nästintill förväntas av oss av anledning till ”naturen” av gruppen. Det är dock viktigt att man hittar människor som man kan se något gemensamt med, några man kan identifiera sig med. Alltså, försök hitta någon eller några som du tycker redan är bestämd och umgås lite extra med dem.

Bonus: Glöm inte att ge dig själv beröm efter att du har betett dig på ett sätt som du vill bete dig på.

Beröm, beröm och återigen beröm! Så fort du har utsatt dig själv för en situation

Oavsett hur litet steg DU tycker att det är, är det värt en klapp på axeln! När man väl är i situationer där man tar sig igenom ångesten är det lätt att tänka för sig själv att ”det var ju inte så svårt” och underskatta hur tungt man en gång har tyckt att det var. Det är en BIG DEAL när du arbetar för att ta dig framåt, ge dig en klapp på axeln!

Jag hoppas du får en fantastisk kommande vecka!

Max